Nu står jag där och försöker krångla upp grinden. Nedanför ligger ån.Vattenståndet är högt och jag har inga vidare förväntningar men en possetiv känsla finns ändå. Jag har en haröra på tafsen så vad kan igentligen gå fel.
Jag har väldigt svårt att ta mig fram, det är en väldigt stenigbotten som gör det svårt att hålla balansen och jag ramlar till. Jag blev helt blöt men det var ingen tvekan om att jag skulle fortsätta.
Jag vandrar vidare till första platsen där jag vet att det står fisk. Jag har gått där på sommaren och alltid sett fisk simma in bland grenarna utan att jag lyckats få de till att hugga. Men nu efter ett lyckat kast bland det trånga utrymmet kan jag se en fisk följa efter flugan och i ett försök om att få gluffsa i sig flugan. Misslyckas den. Den svåra kastvinklen gör att jag känner mig tvungen att försöka smyga mig upp en liten bit för att få bättre kastvinkel och mer kontroll på flugan. Det tog ett kast sen högg den. Den var ganska liten men inte en av de minsta. Den kändes stark ute i den hårda strömmen men efter en snabb men hård drillning kunde jag landa skönheten.
Nöjd efter att ha landat fisken gick jag vidare på sträckan längre upp. Jag kommer till ett ställe där vattnet liksom flyter riktigt härligt. Och jag bara vet, att här måste finnas öring. Jag ser en fisk göra ett ganska kraftigt vak och min puls höjs. Men jag vadar ut lungt i strömmen och jag låter harörat driva några drifter utan resultat men helt plötsligt bara stramar det upp i fluglinan och jag gör ett mothugg. Det var en vacker fisk men den var absolut inte bland de största.
Nöjd är jag och bara för skojs skull bestämmer jag mig för att pröva en torrfluga. En drift efter en annan och plötsligt går det upp en fisk på flugan men den missar tyvärr den. Jag känner mig färdig för denna dag och jag konstanterar att de härliga kläckningarna som våren har att erbjuda börjar närma sig.
Jag vandra tillbaks och går tillbaka och uppför grinden in till mormor och morfars hus för att värma mig och det blev också ganska bra med ett par varma vofflor i magen. Så det var min härliga söndag. Jag hoppas på fler sådana.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar